HARDWARE



Definisaun software nu'udar parte ida husi sistema komputador  ne ' ebé la iha forma  fíziku no ita bele haree de’it ,ita labele kaer tanba nia mak hanesan kolesaun dadus eletróniku ne’ebé rai no regula husi computador ida hodi forma programa nian ida ne ' ebé bele halao mandamentu ida.
Iha mos parte balun ne’ebé mak define katak funsaun husi software hanesan dadus ne’ebé maka programa tiha ona, halo ona nia format no rai hanesan digital ida, ne’ebé laiha fiziku maibe bele halo operasaun ba ema ne’ebé maka uza liu husi komputador.
Software hanesan dalan/ponte ida ne’ebé atu halo ligasaun entre uza nain(user)  ho hardware ho nune’e bele halo servisu ka operasaun ne’ebé  mak iha. Tamba ne’e wanhira software laiha, komputador sei sai hanesan sasan elektroniku ne’ebé laiha funsaun atu halo servisu ka operasaun husi uza nain sira(user).
Tuir mataenek nain Wiwit Siswoutomo hateten katak software mak hanesan isin husi hardware/ komputador tamba wanhira laiha software komputador sei hanesan hardware ne’ebé maka mate no laiha funsaun atu halo operasaun.

KLASIFIKASAUN SOFTWARE
Definisaun iha leten hateten katak software mak hanesan dalan/ ponte ida atu bele halo ligasaun entre hardware ho uza nain (user). Tamba ne’e iha mos nia klasifikasaun husi software mak hanesan tuir mai ne’e:
·         Klasifikasaun Tipu Software
·         Klasifikasaun Software Distribuisaun
Tipu Software fahe ba parte 3 mak hanesan tuir mai ne’e:
Sistema Operasaun(OS)
Linguagen Programasaun
Programa Aplikasaun
Sistema Operasaun
Sistema Operasaun hanesan software ne’ebé maka importante tebes tamba nia mak sai hanesan dalan ida atu halo prosesu ba iha komponente- komponente hardware no software. Sistema Operasaun sai hanesan baze ida ne’ebé importante tamba wanhira ita atu halo operasaun ba komputador iha primeira etapa ita install uluk mak sistema operasaun.



Exemplu husi sistema operasaun mak hanesan tuir mai ne’e:
Windows
Linux
Unix
DOS
Mac OS
Linguagem Programasaun
Linguagen Programasaun mak hanesan software ida ne’ebé iha nia funsaun atu fo instrusaun standar liu husi sintax no semantik ne’ebé ita bele uza atu define aplikasaun programa ida iha komputador nia laran.  
Exemplu husi linguagem programasaun mak hanesan:
PHP
Java
Microsoft Visual Basic
Python
C++
JavaScript

Programa Aplikasaun
Programa Aplikasaun hanesan software ne’ebé mak ita uza atu halo servisu ruma ne’ebé ita presija. wanhira sistema operasaun prontu ona atu ita utiliza  komputador entaun ita instala aplikasaun ba atu halo kompletu sistema operasaun hodi nune’e bele halo servisu espesifisku ne’ebé mak iha.
Exemplu husi programa aplikasaun mak hanesan:
Winrar
Smadav
Photoshop
Microsoft Office
MYOB
Corel Draw
Mozilla Fire Fox
Google Chrome
           
Klasifikasaun Software Distribuisaun
Klasifikasaun Software distrbuisaun fahe ba parte lima (5) mak hanesan tuir mai ne’e:
Freeware
Hanesan software ida ne’ebé ita bele hetan no uza ho gratuita laiha limitasaun ba tempu ne’ebé determina tamba tipu software ida ne’e nia fitur ladun kompletu no mos la maksimu.
Adware
hanesan software ne’ebé ita bele hetan no uza ho gratuita maibe ho kompensasaun tamba iklan sempre mosu iha komputador.
Spyware
Hanesan software ne’ebé mak ema kria especial liu tamba nia iha funsaun atu hare/ tau matan ba aktividade ba ema ne’ebé mak uza komputador. Software ida ne’e mos ema bainbain uza sala hodi foti/naok dadus husi komputador seluk.
Open Source
Hanesan software ida ne’ebé mak ita bele loke nia kode, nomos bele muda kode, ita mos bele aumenta nia kode nomos ita bele fahe ba ema seluk.
Shareware
Hanesan software ne’ebé mak ida bele daownload gratuita husi internet, maibe software ida ne’e mos sei fo tempu ne’ebé maka limitadu ba software maka ita download ba. Bainbain tempu limitadu husi software ne’e mak to’o de’it loron sanulu resin tolu(30).

0 komentar:

Posting Komentar